Anatomi ögonstatus yttre ögonsjukdomar




Download 84.09 Kb.
TitleAnatomi ögonstatus yttre ögonsjukdomar
Page2/5
Date conversion11.06.2013
Size84.09 Kb.
TypeDocuments
1   2   3   4   5

TÅRVÄGSSTENOS


Symptom: Rinnande öga. Ibland infekterat.

Växer ibland bort om man masserar (från näsrot nedåt). Annars tårvägssondering i narkos (minst 1 år).

HERPES ZOSTER OFTALMICUS

Vanligen hos äldre eller immunodefekta. Ensidig brännande ansiktssmärta före hudutslagen, som efter några dagar kommer i form av rodnad, svullnad och ev blåsor i huden omkring ögat + panna. Ögat brukar ej vara påverkat (ev konjunktivan). Engagemang av nästippen (n nasis ciliaris) kan tyda på att även hornhinnan drabbats (keratit el. irit).

Behandling: Ge analgetika och systemisk acyclovirbeh (Valtrex el Zovirax). Ev ab-salva och om irit mydriatika och perorala steroider. Antibiotika vid sekundärinfektion.

HORDEOLUM

Oftast en stafylokockinf, som orsakar svullnad och ömhet och behöver i svåra fall behandlas med antibiotikum.

Externt: Zeiss/Molls körtel (ofta sekundärt till blefarit). Sitter nära margo. Värmeomslag + ev massage öppnar sig relativt lätt.

Internt: Meibomit ömhet, rodnad. Längre in och besvärligare. Oftast systemisk antibiotika (Heracillin 1v).

CHALAZION

En kronisk inflammation i en Meibomsk körtel ger välavgränsad i regel ej ömmande, hård knuta i ögonlocket, som långsamt växer och ibland kräver operation. Kan ev ge astigmatism.

När man säger ”vagel”, i regel chalazion, men även internt hordeolum.

Chloromycetinsalva x 5. Exspektans 3-4v och sedan incision. (Ev kortisoninjektion.)

BLEFARIT

1. Ögonlockskantsinflammation som ger svullna, variga ögonlockskanter (ofta stafylokocker). Tappar cilierna. Våtvarma kompresser några ggr dagligen. Fucithalmic. Ovanligt i Sverige.

2. Kronisk: Form av eksem, som ger rodnade och fjälliga ögonlockskanter. Ögonlocksmassage + salva. Kan ibland ge trikiasis. (Nogrann rengöring av ögonlocken från ev. sekret. Först antibiotika salva sedan inert salva för att hålla ögonlocken och ögonlocksranden mjuk. Ofta kronisk problematik.)

ORBITAL CELLULIT

Inflammation av mjukvvn, oftast runt ögat. Rodnad. Misstänk trauma, el hos barn ethmoidit. Lägg in och ge högdos ab.

ÖGONLOCKSTUMÖR

Basaliom vanligaste maligna ögonlockstumören, ssk vid näsroten (avlägsnas med 2-3mm marginal). Även benigna såsom fibrom, hemangiom, lipom. Xantelasmata gulvita lipidinlagringar nasalt. Alltid PAD efter en excision!
SKELNING, STRABISM

Ofta ärftligt. Vanlig orsak är översynthet el anisometropi (olika ljusbrytning på ögonen), men även katarakt eller tumör. Skelning, tropi eller latent skelning, fori. Utåt – exotropi. Inåt – esotropi. Tropi hos vuxna ger diplopi.

Diagnos:

Enkel inspektion, ljusreflexen i kornea.

Covertest (ena ögat täcks för – inställningsrörelse av andra?)

Latent skelning – alternerande Covertest

Behandling: Kosmetiskt störande skelning beh. med operation. Ev prismaglas.


Risk för amblyopi (strabism-, anisometrop amblyopi), pga undertryckande av synintryck från ena ögat för att ej se dubbelt.

Ögonläkarremiss. Ordinera glasögon och lapp enl schema (upptrappning). God prognos om påbörjat före 7-8års ålder.


BLEFAROSPASM

Orbicularis kan ej öppna upp. Ögonlocken spasmar. Botulinuminjektion

SENHINNAN OCH HORNHINNAN




ARCUS SENILIS

Korneaförändring utan klinisk betydelse. Perifert klar zon.

TORRT ÖGA

Hos äldre minskar mängden tårvätska ofta utan orsak, ssk kvinnor. Även kronisk tårkörtelinflammation ( keratokonjunktivitis sicca [KCS]), läkemedel, facialispares och Sjögrens syndrom.

Symptom:

Främmandekroppskänsla, skav, trötthet, men sällan torrhetskänsla. Ibland får man paradoxalt nog ökat tårflöde i det irriterade ögat. Ofta konjunktival kärlinjektion. Kan ge epiteldefekter och t o m keratiter.

Ögonläkare ska bedöma tårproduktionen (BUT, Schirmers) och ev hornhinnedefekter.

Behandling:

Tårsubstitut utan konserveringsmedel (Viscotears el Liquifilm tears) och ögonsalva.

Ev ”punctum-plugg” (silikon), som stänger av kanaliklarnas avloppssystem.


Xeroftalmi – brist på vit A ger bägarcellsförlust och defekt mucin, samt keratomalaci (hornhinnesjd).

SJÖGRENS SYNDROM

Immunologisk sjd, ff a hos kvinnor efter menopaus. Ger irritation och gruskänsla (KCS) och även muntorrhet (xerostomi karies), led- och muskelvärk och känsla av trötthet. I svåra fall sår på hornhinnan.

Diagnos: Debris i tårvätskan, BUT, Schirmers, RBS (Rose-Bengal), serologi (SS-A/B).

KERATOKONUS

Ärftlig hornhinnesjd, som ger förtunnad och konisk hornhinna. Debuterar i puberteten med synnedsättning. Leder till astigmatism.

Diagnos: När patienten ser nedåt kan man se toppigare form. Splittrad reflex.

Behandling: Hårda kontaktlinser/ glasögon har i början god effekt, senare ofta transplantation (25%).

RÖTT ÖGA


Konjunktivit, keratit, episklerit, irit, akut glaukom, subkonjunktival blödning, flisa, grad, kemiska ögonskador, tularemi (Norrland), erosio corneae, svetsblänk.


Konjunktival injektion (rödsprängt perifert) talar för konjunktivit el främmande kropp. Ciliär injektion = perikorneal (kärlvidgning runt limbus)– irit el hornhinnepåverkan (grad, erosion el keratit). Stasinjektion – ciliär inj vid akut glaukom. Blandinjektion är vanligast.

KONJUNKTIVIT

AKUT

”Ögonkatarr”. Kan orsakas av bakterier (ff a stafylockocker) el virus (adenovirus, enterovirus) och ger konjunktival injektion.

Virusinf ger glansighet och rodnad + folliklar på insidan av ögonlocken i samband med ÖLI. Tårflöde och ibland dimsyn.

Bakteriell inf ger gruskänsla, klistrighet, rodnad och svullnad. Debuterar unilateralt, senare sekundärinfektion.

Behandling:

De flesta läker spontant (tvätta ögonlockskanterna).

Måste behandlas om gonokocker el trakom (spädbarn [2-3dgr] el terapiresistens). Allmän, Klamydia- och gonokockodling, därefter ögonspecialist. Chloromycetinsalva i väntan på svar. Barn: Erytromycin (t ex mixt Ery Max 30-50mg/kg/dygn i 14dgr).

Klamydia hos vuxna ger uttalad ensidig konjunktivit + kullerstensmönster. Aureomycinsalva ges direkt. Pos odl remiss till hudklinik. Tetracyklin alt erytromycin i fulldos i 10 dgr.


KRONISK

Hos äldre kan konjunktivan bli tunn och torr och ge symptom i form av sveda och torrhetskänsla, t ex KCS.

Beh: ögondroppar och salvor.


ALLERGISK

Atopisk konj. Långvarig klåda, irritation el trötthetskänsla och konjunktivasvullnad (chemos) bilateralt. Tråddragande sekret. Oftast andra säsongsbundna allergiska symptom. Ofta instabil tårfilm (skav-främmandekroppskänsla). Konjunktival injektion (många pat har blek bulb). Typisk knottrighet, papillhypertrofi, vid evertering.

Behandling:

Lomudal- ögondrp x4. Antihistamindroppar (Antasten-Privin 1-2 x 3-4).

Zyrlex 1x1 per os räcker ev.

EPISKLERIT

Svullnad, rodnad och smärta. Ofta immunologisk genes, liksom vid sklerit, t ex RA el annan liknande sjd. Lokaliserad rodnad + påtaglig tryckömhet. Kommer mer akut än sklerit.

Remiss och behandlas med kortison-ögondrp.

KERATIT

Infektioner i hornhinnan orsakas av bakterier (pseudomonas, Acanthamöba- högvirulenta), virus (herpes, adenovirus) eller svamp. Ökad risk hos kontaktlinsbärare. Djupa inf läker med grumling av hornhinnan och kärlinväxt.

Symptom: Ger oftast ensidig sveda, tårflöde, ljuskänslighet och purulent sekret. Perikorneal injektion. Ibland lokalt grumlad hornhinna (kornealinfiltrat) och kornealödem. Ibland ljusväg om stått länge.

Diagnos:

Fluoresceinfärga. Trädgrenslika formationer talar för herpes simlex-kertit (dendritika).

Remiss till ögonläkaren som förordar Chloromycetin eller acyclovir vid herpeskeratit.

Punktformiga infiltrat subepitelialt adenovirusinf, som går med ÖLI. Långvariga. Exspektans + symptomatisk behandling. Kontroll varannan vecka.


Patienter med misstanke på keratit och/ eller irit bör inte fluoresceinfärgas före inremittering till ögonklinik (kan ge störande ljusväg).

AKUT IRIT

(Iridocyklit om strålkroppen är engagerad) är en akut sjd med rodnad i ögat (perikorneal inj).

Autoimmun sjd (ofta reumatisk sjd, sarkoidos). Ofta finner man ingen orsak.

Symptom:

Ciliär injektion, ljuskänslighet (belysning av andra ögat ger smärta), värk bakom ögat och ibland dimsyn. Ensidigt tårflöde. Ofta lätt miotisk pupill (sfinkterspasm), ibland ojämn pga synekier (ihopväxningar). Precipitat på nederdelen av hornhinnans baksida. Grumligt kammarvatten till följd av utfällt protein ger inflammatorisk ljusväg. Någon gång var nedåt i främre kammaren. Irit hos barn ofta utan smärtor.

Uteslut infektion. Fluoresceinfärga för att diffa från keratit. (Infiltrat färgas – ej precipitat.)

Behandling: Långverkande mydriatika (Isopto-Atropin 1drp x 2) förhindrar synekier och smärtlindrar (löser spasm i c ciliare). Steroiddroppar (Isopto-Maxidex 1drp x 6). Läker vanligen efter en till två veckor, men tenderar återkomma (50% recidiverar).

KRONISK UVEIT

En långdragen sjd som medför inflammation i hela uvea och synnedsättning.

Inga akuta symptom (röda ögon, ljuskänslighet). Ibland inflammationshärdar i åderhinnan och disig glaskropp, synekier.

Orsakas bl a av reumatisk sjukdom (alla barn med JRA till ögonläkare), sarkoidos, tuberkulos och toxoplasmos. Ofta idiopatiskt. (Specialfall sympatisk oftalmi, uppkommer i det friska ögat efter svår ögonskada)

Behandling:

Mot bakomliggande sjd. Ofta kortisonpreparat. Immunsuppressiv beh vid svåra fall.

SUBKONJUNKTIVAL BLÖDNING

Hyposfagma, ”blåmärke på ögat”. Ensidig hemorragisk ögonrodnad, som resorberas på 1-2 v. Vanligen spontant utan samband med allvarligare tillstånd. Lugnande besked. Förvissa dig om att trauma ej kan vara orsaken (bulbkontusion) ögonläkare!

KONTAKTLINSPROBLEM

CL kan ge rött öga till följd av abrasio cornea, anoxi, konjunktivit. Ökad risk för keratit (pseudomonas allvarligt). Sveda, skavkänsla och rinnande ögon. Vid sår på hornhinnan uttalad smärta och ljuskänslighet. Perikorneal eller blandinjektion.

Åtgärd: Ta ut linserna, fluoresceinfärga. Misstänk keratit vid färgtagande defekt- genast remiss. Annars Chloromycetinsalva och ögonläkarkontakt dagen efter.

FRÄMRE OCH BAKRE ÖGONKAMMAREN




GLAUKOM, GRÖN STARR

Vanligt, ff a hos äldre. Viss ärftlighet. Kongenitalt glaukom finns.

Öppenvinkelglaukom (simplexglaukom) ger långsam tryckökning, synnedsättning, papillförändring (atrofi). Ofta symptomfritt många år. Prevalens >75år, 4%.

Diagnos:

Tryckmätning och papillundersökning i primärvården. Synfältsundersökning på ögonklinik.

Behandling:

Sänk trycket med ögondroppar, t ex betablockerare (minskar mängd kammarvatten, t ex Blocadren), pilocarpin (öppnar kammarvinkeln och ger små pupiller). I svåra fall ges acetazolamid (Diamox), som sänker ögontrycket gm minskning av produktion av kammarvatten. Även laserbehandling av kammarvinkel, eller op där kammarvattnet leds ut under bindhinnan (trabekulektomi).


Patienter med pseudoexfoliationsglaukom på linsen har ökad risk att utveckla glaukom (sämre prognos än simplex).


AKUT GLAUKOM

Trångvinkelglaukom uppkommer om kammarvinkeln stängs, så att kammarvattnet inte kan passera ut ur ögat. Oftast äldre, hyperopa patienter. Unilateralt.

Symptom:

Tryckstegringen ger smärta, illamående och snabbt tilltagande dimsyn (kornealödem oregelbunden reflex). Ofta kraftig stasinjektion. Dilaterad och trög pupill. Någon gång strimformig blödning.

Diagnos: Palpera tryckskillnad och remittera snabbt till specialist.

Behandling:

Acetazolamid (Diamox minskar kammarvattenproduktionen), Pilocarpin (1-2drp x 3 med 5min mellanrum) + 1drp Timolol (Blocadren).

Öppning i regnbågshinnan (iridotomi) med laser.

KATARAKT, GRÅ STARR

Linsens storlek ökar med åren och grumlas. >50% över 75 år. Senil katarakt leder till långsamt sjunkande synskärpa. Olika former finns (kärnskleros, kortikal katarakt [starrekrar], bakre polär katarakt). Kan vara komplikation till bl a diabetes, steroidmedicinering, irit el trauma.

Ger långsamt tilltagande synförsämring. Nedsatt röd reflex vid genomfallande belysning.

Behandling:

Linskärnan och de kortikala delarna ersättes med intraokulär plastlins i lokalanestesi. Preoperativt mätes ögats längd med UL (styrkan på linsen).


Postoperativ risk för endoftalmit. Bakterier el svamp. Ger kraftigt nedsatt syn, rodnat öga, svåra smärtor. Vitrektomi.

Efterstarr” om man inte suger ur allt innehåll i linsen. Epitel från främre kapseln som växer på bakre kapseln. Ger synnedsättning. Yag-laser skär hål i bakre kapseln.

1   2   3   4   5

Place this button on your site:
enconv.org


The database is protected by copyright ©enconv.org 2014
send message
enconv.org
Main page